• En del av problemet med barnäktenskap att varken Migrationsverket eller kommunerna har någon rutin för att upptäcka ifall minderåriga är gifta. Därför finns inga heltäckande siffror.
• Migrationsverket gjorde en räkning efter att debatten startat. Då identifierades 132 gifta barn, 129 flickor och 3 pojkar. De flesta var 16 eller 17. 14 av dem var 15 eller yngre.
• De flesta av barnen kommer från Syrien, Irak eller Afghanistan.
• JO granskade situationen i Malmö 2015. Då identifierades 65 gifta flickor som placerades i kommunen. 61 av dem fick bo kvar med sin make. När utredningen var klar riktade JO ingen kritik mot Malmö.Januari 2017
Familjen bjuder in Kvällsposten till en iskall villa i Halland. De serverar först varmt te, sedan starkt kaffe i små koppar. 21-åringen, hans medelålders föräldrar och yngre bror går i varma jackor och inneskor för att hålla värmen. I kaminen sprakar en brasa som sprider en hemtrevlig känsla, men inte på långa vägar tillräckligt mycket värme.
Det här huset har familjen hyrt för att de uppfattat att socialtjänsten i Mönsterås ville att de skulle bo större, och att de då kunde få återförenas med den 21-årige sonens minderåriga hustru.
Det visade sig vara fel.
Men det är inte det enda missförståndet i den här historien.
Passet visar: Hon är 14 år
Flickan är enligt myndigheterna 14 år. De går efter hennes pass från hemlandet Syrien som uppger att hon föddes i april 2002.
Men familjen menar att syriska myndighetspapper i dag är fulla av fel, på grund av kriget. Tjänstemännen utfärdar pass i expressfart och kollar inte alltid så noga. Den 21-årige makens mamma, en 40-årig kvinna som just ammar sitt femte barn, påstås i sitt pass vara född 1986. Migrationsverket trodde på hennes protester och skrev 1976 på hennes svenska id-kort, som hon tar fram och låter oss titta på.
Flickan som är gift med deras 21-årige son är 16 år gammal och hennes rätta födelsedatum är 4 april 2000 – enligt familjen. De visar upp en handling från hemlandet som ska styrka detta.
Maken: "Vi lekte som barn"
Oavsett vilken ålder som gäller är flickan mycket ung för att bilda familj.
Paret har känt varandra hela livet. De är i själva verket kusiner. Den 40-åriga kvinnan är syster till flickans pappa och deras båda barn, som nu har ett förhållande, har känt varandra hela livet.
– Vi lekte som barn. Det var kärlek redan då, säger 21-åringen.
I juni 2015 gifte de sig i Libanon. Om flickans syriska pass är korrekt var hon 13 år på sin bröllopsdag. Det betyder att äktenskapet enligt svensk lag är olagligt, och att en person som hade sex med henne begick ett brott.
Ett halvår senare, i december 2015, kom paret till Sverige och bosatte sig så småningom i småländska Mönterås.
I februari 2016 fick familjen genom kommunens socialtjänst veta att flickan inte får bo ihop med sin make, eftersom förhållandet är olagligt i svenska ögon. Familjen beslöt då att 21-åringen skulle flytta, vilket också skedde.
– Vi gjorde som socialtjänsten ville, säger 21-åringen som bosatte sig hos släktingar i först Norrköping, sedan Göteborg.
Maken: "Pratat med advokat"
Ifall han och hans föräldrar fullt ut begripit vad det juridiska problemet var – det är oklart. De ger lite olika besked här. Först säger 21-åringen att han aldrig förstod varför han inte fick bo tillsammans med flickan. Sedan visar det sig att han nog förstod, men uppfattade det som ett individuellt domslut, möjligt att överklaga.
– Jag pratade med advokat, både i Malmö och Göteborg, för att se vad vi kunde göra. Att det kunde gå att lösa. Jag trodde att det gick att göra något åt det, säger 21-åringen.
I september 2016 uppdagades att flickan nu var gravid. Paret hade alltså fortsatt att träffas, även om de inte bodde ihop. I sina egna ögon var de ju gifta.
– Enligt våra traditioner får man ha sex om man är gift, säger 21-åringen.
Hur ser ni på att följa svenska lagar nu när ni är i Sverige?
– Absolut. Jag vill följa alla svenska lagar, men jag måste först lära mig vad som gäller, säger 21-åringen och menar att han inte hade kommit till Sverige om han känt till äktenskapsreglerna.
– Vi måste lära oss lagarna så att vi inte gör några fel i framtiden. Vi kom till Sverige just för att det finns regler. Vi uppskattar det! I vårt land gäller inga regler på grund av kriget, säger hans mamma.
På grund av äktenskapet med den unga flickan blev 21-åringen polisanmäld för våldtäkt mot barn. Den utredningen är nedlagd.
Men socialtjänsten i Mönsterås beslöt att tvångsomhänderta flickan. Familjen fick veta detta vid ett möte i slutet av december som slutade i fullt kaos. Pappan berättar hur svärdottern försökte kasta sig ut genom fönstret i ren desperation över att skiljas från sin make. 21-åringen yttrade något till handläggarna som uppfattades som ett olaga hot, något som Barometern var först med att skriva om.
Flyttade efter hot
– Jag skrek: "Varför gör ni så här? Detta är inte svensk lag. Detta är orättvist". Jag skrek för att jag såg min fru försöka hoppa ut genom fönstret, säger 21-åringen.
Men sa du något som kan ha uppfattats som hotfullt?
– Nej. Jag svär på min fru att jag inte hotade socialen.
Nu sitter de i den utkylda villan och vet inte var 14-åringen tagit vägen.
– Vi är så ledsna att de har tagit henne, säger flickans faster och svärmor.
Februari 2017
I början av februari prövas tvångsomhändertagandet av förvaltningsrätten i Växjö. Beslutet går tvärsemot debatten som rasat under vintern – socialtjänsten i Mönsterås får backa totalt.
Domstolen anser nämligen att 14-åringen visst kan bo med sin makes familj eftersom hon är "brådmogen", har "stark vilja" och är "fast förankrad i sin kultur". Socialtjänstens oro för att familjen har överdrivna förväntningar på den unga flickans roll i hemmet viftas bort helt.
"Dessa uppgifter framstår utifrån utredningen närmast som kommandes från NN:s egna inställning till sin roll i en familj och inte från familjehemmet", skriver förvaltningsrätten.
Sara Mohammad, verksamhetsansvarig i föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, är starkt kritisk mot formuleringarna.
– Domstolen sätter inte barnets bästa i centrum. Domstolen sätter de vuxnas vilja i centrum, och de vuxnas förtryck. Om det hade varit en svensk flicka hade man inte gjort så här.
Rätten borde skydda flickan – men sviker henne i stället. Att hon själv säger att hon är nöjd med att vara "hemma" är inte så konstigt, menar Sara Mohammad.
– Återigen lägger man ansvaret på hennes små axlar. Det är klart att hon måste lyda. Det är klart att hon säger själv att hon vill göra det här.
Barn anpassar sig till sin familj om de inte får stöd utifrån, menar Sara Mohammad.
– Det gör även barn i svenska familjer. Om ett barn i en missbrukarfamilj ville bo kvar hos föräldrarna, hur skulle man agera då?
Domaren: "Vi utgår från barnets bästa"
Malin Toivainen, domare i förvaltningsrätten som fattat beslutet, har utgått från att familjen håller 21-åringen borta, så som de gjort under 2016, och att faster och farbror i det läget är 14-åringens bästa val.
– Vi utgår ifrån barnets bästa, och vad ligger då i hennes bästa? Om man utgår ifrån att det inte är säkert att hon får stanna i landet – är det bästa då att placera henne i ett etniskt svenskt familjehem som inte har hennes bakgrund, religion, traditioner? Eller att hon får bo på ett ställe där hon känner sig trygg, där hennes språk, kultur och religion delas? säger Malin Toivainen.
Barnombudsmannen och FN menar tvärtom att tidigt äktenskap är bland det mest otrygga som kan hända en flicka, hur ser du på det?
– Jag har ingen annan syn. Barn är barn. Barn ska få vara barn. Men nu har vi en situation att ta ställning till. Mannen ska enligt socialtjänstens utredning bo på annat håll. Då är detta det bästa. Det är inte så att förvaltningsrätten sanktionerar barnäktenskap.
Den 14-åriga flickan håller som bäst på att göra sig hemmastad i villan i Halland, där 21-åringen fortfarande bor kvar. Hon berättar gärna om sitt liv, men det är svårt att övertala henne att vara med på bild för hon tycker inte om att stå i centrum.
– Det är så himla fint här, det kommer bli jättebra. Min faster och hennes familj har gjort det bästa för min son och för mig, säger hon.
Kontrasten är total mot LVU-hemmet, berättar hon, där hon bodde tillsammans med andra omhändertagna flickor. Där blev hon slagen och erbjuden droger.
– Det var som döden att bli placerad där, de sa att de tog mig för att de ville skydda mig, säger hon och fortsätter:
– De slog mig på magen eftersom jag är gravid och var inte alls bra. Alla hade hemska bagage och visade mig hur man röker hasch och hur man skulle rulla cigaretter. Jag förstod inte vad jag gjorde där.
Hur många är drabbade?
• En del av problemet med barnäktenskap att varken Migrationsverket eller kommunerna har någon rutin för att upptäcka ifall minderåriga är gifta. Därför finns inga heltäckande siffror.
• Migrationsverket gjorde en räkning efter att debatten startat. Då identifierades 132 gifta barn, 129 flickor och 3 pojkar. De flesta var 16 eller 17. 14 av dem var 15 eller yngre.• De flesta av barnen kommer från Syrien, Irak eller Afghanistan.
• JO granskade situationen i Malmö 2015. Då identifierades 65 gifta flickor som placerades i kommunen. 61 av dem fick bo kvar med sin make. När utredningen var klar riktade JO ingen kritik mot Malmö
Flickan: "Min dröm är att få vara med min make och son"
Hennes förhoppning är att kunna gå i skola i Sverige, det har hon varit inställd på hela tiden, säger hon. I mars väntas hennes son som ska heta Marouane.
– Min dröm är att få vara med min make och min son, arbeta i Sverige och uppfostra honom. Jag vill inte att socialen ska fortsätta styra mitt liv, jag kom från kriget och bombningar, ett rent elände och de fortsätter jaga mig här.
Flickan säger precis som maken att hon inte kände till lagarna i Sverige.
– När man är mitt uppe i krig och håller på och dö tänker man inte på vilka lagar som gäller i landet man åker till. Men vi hamnade verkligen i en helt annan värld.
Hon liknar situationen vid tonåringar i Sverige som är tillsammans med varandra.
– De är inte gifta, men får ibland barn unga. Hos oss måste man vara gift om man får barn, säger flickan.
Polisens utredning är nedlagd
Utredningen mot hennes man är nedlagd. Det går inte att bevisa något olaga hot, "på grund av språkförbistring", säger Gunnar Norgren, gruppchef för polisens utredningsavdelning i Kalmar.
Säkerhetschefen Claus Kempe på Mönsterås kommun känner till polisens beslut.
– För vår del spelar det inte så stor roll. Vi har höjt säkerheten, i vilket fall som helst. Även om inte en åklagare kan bevisa att det var ett hot, säger han.
Nästa vecka kommer socialtjänsten på besök till huset i Halland för ett samarbetssamtal med flickan som ska bli mor. Hon trycker flera gånger på att socialtjänsten inte bara tog henne från maken, utan fastern och hela hennes familj. Myndighetsålder borde inte få styra livet, tycker hon.
– De säger att de vill mig och barnet väl. Men jag vet inte vad de menar med samarbete.
Följ utvecklingen i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.
