Två familjer är i sorg i Vivalla i Örebro.
Nyligen fick de beskedet att deras två söner dödats i Irak.
De två dödade är Liban Qadar och Farah Mahamed Osman, båda uppvuxna i det socialt utsatta bostadsområdet Vivalla som kännetecknas av hög arbetslöshet och låg andel som går ut skolan med godkända betyg.
I slutet av sommaren 2013 var de två männen bland ett tiotal unga män från Örebro som reste till Syrien. Då var IS ännu inte ett allmänt begrepp. Enligt anhöriga ville Örebroarna hjälpa de som stred mot Syriens president Bashar al Assad.
"De vet att jag hatar det"
En far vars tre söner hade åkt till Syrien och återvänt, en skadad efter en explosion, berättade för Expressen:
– Barnen säger inget ens till mig. De vet att jag hatar det som pågår i Syrien och Irak.
Ingen av de män återvände till Örebro ville avslöja vad de gjort. Vid hemkomsten erbjöds de att komma i arbete och påbörja studier. Liban Qadar började en fordonsutbildning. En ytterligare person fortsatte enligt uppgift sina studier på Örebro universitet och flera andra fick möjlighet att praktisera. En 24-åring gjorde sin praktik som parkskötare på det kommunala fastighetsbolaget Västerporten, men hoppade av kort innan han enligt uppgift också återvände till Syrien sent i höstas tillsammans med de nu dödade Liban Qadar och Farah Mahamed Osman.
Också Liban Qadar, tidigare en lokal fotbollstalang, hade avbrutit sin utbildning. Anhöriga vädjade till honom att studera eller arbeta, men en dag var han borta.
Projektet för att få de återvändande i arbete eller utbildning är den kommunala satsningen Partnerskap Örebro som ordnar praktik åt långtidsarbetslösa 18-24-åringar.
Chefen Thomas Gustafsson betonar att vid tidpunkten då dessa personer återvände vintern 2013, var terrororganisationen Islamiska staten ännu inget allmänt känt begrepp.
– Och vi hade ingen uppgift att någon av de unga männen hade varit och stridit i Syrien eller Irak. Någon kom hem efter några dagar, någon annan var borta längre. Vi jobbade utifrån vårt grunduppdrag: Att hjälpa unga och arbetslösa och slussa dem vidare till vägledning, säger Thomas Gustafsson när vi träffar honom i Vivalla.
Svårare att identifiera
Inte heller Fredrik Malm på Örebropolisens ungdomsenhet i Vivalla lyckades nå ut till dem som återvänt från kriget. Några av dem kände han till genom deras kriminella bakgrund, men andra var helt okända.
– När ungdomar hamnar i kriminalitet och droger är vi rätt duktiga på att identifiera dem. Men vi skulle bli mycket bättre på att lära känna igen de som åker i väg, säger Fredrik Malm.
Det har debatterats att Örebro kommun har gett de återvändande en gräddfil till arbetsliv och studier. Men detta förnekar flera kommuntjänstemän som har ansvar för praktik och vuxenutbildning.
– Vi vill göra jättemycket för unga människor som inte har ett arbete. Vi ställer aldrig en fråga om man har varit inblandad i det ena eller det andra, säger Peter Agerhäll, chef för alla arbetsmarknadsinsatser för arbetslösa i Örebro kommun.
Flera av dem vi pratar med säger däremot att man hade bemött de unga männen annorlunda, med den vetskap man har i dag om Islamiska staten.
– Om vi får kännedom att någon individ varit i Syrien och stridit för en terrororganisation så sätter vi inte i gång arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Örebro kommun. Då lämnar vi över till polisen, säger Thomas Gustafsson.
Ska erbjudas psykologhjälp
Örebros ansträngningar att ”rehabilitera” återvändande hyllas av Mahdi Warsama på Afrikas horns kulturcenter, som håller kontakt med IS-krigarnas familjer.
– Domstolen ska avgöra om de som återvänder har gjort sig skyldiga till brott, inte politiker, säger Warsama.
Han anser att kommunen ska erbjuda psykologer, kuratorer till återvändare och deras anhöriga. Tvärtom mot Folkpartiet anser han att det vore fel väg att kriminalisera och hota med utvisning. Det skulle inte få återvändare som utgör en säkerhetsrisk för Sverige att avstå från sina tankar.
– Då skulle man bara man bara knuffa dem mot extremism. Bäst väg är att rehabilitera, säger han.
Premium
Premium
Premium