Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa halsoliv i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Marie symtomfri – åt sig fri från diabetes

I många år förde Marie Söhrman, 59, en tröstlös kamp mot övervikt och sötsug, och senare också högt blodsocker och diabetes typ 2.

För två och ett halvt år sedan började hon äta lågkolhydratkost. Nu är hon en symtomfri diabetiker med normalt blodsocker och nästan 30 kilo lättare.

Foto: Erik Nygren
Första bilden visar hur Marie ser ut i dag. Bilden till höger hur hon brukade se ut. Marie Söhrman har gått ner 28 kilo genom att ändra sin kost och har kunnat minska antalet mediciner hon äter.
Foto: Erik Nygren

Har du diabetes typ 2?

Boka in en tid hos läkaren på vårdcentralen för att ta reda på om du har diabetes typ 2. Vid besöket får du lämna ett blodprov som mäter hur mycket socker du har i blodet. Innan testet ska du ha fastat i åtta timmar.

Blodsockervärdena anges i millimol per liter, mmol/L. Hos friska personer som har fastat brukar värdet ligga på 6,0 mmol/L eller lägre. Om värdet, trots att man har fastat, blir 7 mmol/L eller högre flera gånger kan läkaren ställa diagnosen diabetes. Man kan också mäta socker i urinen eller mäta långtidsblodsockret.

Symtom diabetes typ 2

* Trötthet, både fysiskt och psykiskt.

* Ovanligt stor törst.

* Behov av att kissa oftare än vanligt.

* Klåda i underlivet.

* Dimmig syn.

Marie Söhrman

Ålder: 59.

Gör: Arbetar ideellt som formgivare.

Bor: Östra Ämtervik, söder om Sunne.

Familj: Maken Kjell.

Två typer av diabetes

Alla typer av diabetes innebär att man har för mycket socker i blodet, kroppen klarar inte av att ta hand om sockret och transportera det in i cellerna.

De som har diabetes typ 1 saknar helt eller nästan helt egen insulinproduktion. Det vanligaste är att man insjuknar i relativt ung ålder. Typ 1 behandlas med insulinsprutor som man oftast måste ta hela livet.

Diabetes typ två drabbar främst vuxna. Vid typ 2 har kroppens celler blir mindre mottagliga för påverkan av insulin, och man får så kallad insulinresistens. Trots att kroppen tillverkar mer insulin räcker det inte till och blodsockret är ständigt för högt.

Nedsatt glukostolerans kallas förstadiet till diabetes typ 2, då har du ännu inte så högt blodsocker att du har diabetes men om du inte bromsar utvecklingen riskerar du att få det. Diabetes typ 2 kan behandlas med både insulinsprutor och tabletter.

Efter en allvarlig bilolycka i slutet av 80-talet fick Marie Söhrman, 59, problem med det endokrina systemet, det som styr hormonerna. Det gjorde bland annat att hon gick upp 40 kilo i vikt. Marie försökte gå ner i vikt men lyckades inte.

- Jag var så rund om magen, som om jag var gravid. Det var väldigt jobbigt, jag trodde att det skulle vara så resten av livet, säger Marie.

För lite mer än tio år sedan märkte Marie att något annat var fel, hon sprang på toaletten hela tiden och var jämt trött. Hon hade fått diabetes typ 2.

Som behandling fick hon tabletter som ska stärka den egna insulinproduktionen och kostråd av en dietist.

- Det var de traditionella råden om att äta enligt tallriksmodellen, välja margarin och till mellanmål kunde man äta fruktkräm. Jag försökte allt men blev bara tjockare och mådde sämre.

LÄS OCKSÅ: 9 tidiga tecken på diabetes att ha koll på

Ständigt sötsugen och hungrig

Trots att hon försökte äta enligt råden var blodsockret inte stabilt och hon fick parera med medicin. Att hon ständigt var sötsugen och hungrig gjorde inte saken enklare.

Att motionera var också svårt eftersom Marie skadade tre nackkotor i bilolyckan, det har lett till en kronisk värk och att hon inte kan göra vissa rörelser. Dessutom började hennes mage krångla, hon hade ett ständigt illamående, fick magbråck, sura uppstötningar och tandhalsarna på vissa tänder gick sönder och blott­lades.

Tills slut åt hon 15 olika tabletter varje dag, mot diabetes, magproblemen, högt blodtryck och högt kolesterol.

För två och ett halvt år sedan började Marie och hennes man Kjell att äta lågkolhydratkost.

- Den första månaden var tuff, det var svårt att bli av med sockerbegäret. Men när belöningssystemet hade lugnat ner sig och suget försvann var det inga problem. Jag blir mätt på ett helt annat sätt nu.

Marie och hennes man äter strikt lågkolhydratkost, eller LCHF. Det innebär att de inte äter socker eller sädesslag och grönsaker i stället för potatis, ris och pasta. De äter också mer fett, till exempel smör och andra fullfeta mejeriprodukter.

- Vi äter mycket vitkål, broccoli, avokado och blomkål. Ägg äter vi varje dag. Frön och nötter använder vi mycket, i till exempel fröknäcke.

Gick över till LCHF

När Marie gick över till LCHF började hon gå ner i vikt. Vid starten vägde hon 99 kilo, i dag väger hon 71, det är 28 kilo som har försvunnit. På köpet har magen blivit bättre.

Blodsockret har blivit normalt och ligger nu stabilt på 4-5 mmol/L, tidigare kunde det vara uppe på 12. Långtidssockret ligger precis under gränsvärdet på 30, mot betydligt högre tidigare. Hon har kunnat mer än halvera sin diabetesmedicin, från 4-5 tabletter till två.

Har dragit ner på alla mediciner

Hon har dragit ner på alla mediciner, till sammanlagt fyra tabletter och planerar att ta bort resten om det är möjligt.

- Jag trodde aldrig att jag skulle lyckas gå ner i vikt och bli av med suget och hungern. Hade jag inte börjat med LCHF hade jag kanske varit tjockare och magopererad i dag. Och jag kanske hade tvingats ta insulinsprutor för min diabetes.

Maries man Kjell, som också har diabetes, har även han fått lägre blodsocker och gått ner 17 kilo i vikt. I somras firade de sin mångåriga kärlek och nyfunna hälsa genom att gifta sig.

- Äntligen kunde vi ju ta ett vackert brudfoto, säger Marie.